appleseed

Celler är en förutsättning för liv.

Det finns olika celltyper och uppbyggnad av celler.

- Prokaryoter (saknar cellkärna, exempelvis bakterier)

- Eukaryoter (har cellkärna, exempelvis växtceller och djurceller)

Skillnaden mellan de båda är att växtceller har kloroplast där fotosyntes sker, vakuoler som fungerar som förvaringsutrymmen samt cellvägg.

Kolhydraterna: en generell formel för kolhydrater är Cm(H2O)n

Kolhydrater bildas via fotosyntesen och är vår viktigaste energikälla.

Kolhydrater delas in i:

- Monosackarider som är den enklaste sockerarten och innehåller 5 eller 6 kolatomer. (glukos, fruktos)

- Disackarider som när de sönderdelas blir till två monosackarider. (laktos, sackaros)

- Polysackarider som stärkelse (glukospolymer och har funktionen att lagra energi i växter,men vi kan tillgodogöra oss energin), cellulosa (glukospolymer och är en form av kolhydrater vi inte kan tillgodogöra oss energin från, däremot kan kor och hästar det tack vare bakterier i tarmsystemet) och glykogen (glukospolymer och finns i våra muskler för snabb tillgång till energi vid röresle samt i levern för att kunna kontrollera blodsockerhalten. Det här är vårt sätt att lagra kolhydrater)

Lipiderna: (fetterna) Ämnen som är mer lösliga i organiska lösningmedel än i vatten. De flesta lipider är uppbyggda av fettsyror som är långkedjiga karboxylsyror (ofta i antaler 16-18 st C) samt en karboxylgrupp.

Fettsyrorna kan vara mättade/omättade, och med det menas innehåll av dubbelbidningar.

Fleromättad fettsyra om den har 2 eller fler dubbelbindningar.

Lipiderna delas in i 3 grupper

- Neutralfetter/triacylglycerol (energilagring)

- Sammansatta lipider: fosfolipider, glukolilipider, lipoproteiner

Fosfolipider

Fosfolipiders funktion är att bygga upp alla typer av biologiska membraner. Cellmembran har ett hydrofobt inre som gör att vad som helst inte kan passera. För att exempelvis ta in joner i en cell krävs speciella proteiner som fästs vid membranet och pumpar in jonerna. Mindre och oladdade joner kan fritt gå över membranet.

- Övriga: karotenoider (vitamin A) och stereoiderna (könshormoner + vitamin D) Dessa är för övrigt ej uppbyggda av fettsyror.

Proteiner

- katalys: katalysatorer styr de kemiska reaktionerna i cellen

- Transport: transport över membraner ochh till olika delar av kroppen

- Kontroll: insulin och tillväxthormoner

- Försvar: immunförsvarets antiokroppar

- Struktur: hår, vävnad, senor, naglar

- Näring: proteiner i födan bryts ned till aminosyror och dessa används sedan för att bygga upp nya proteiner, eller som bränsle.

- Rörelse: muskler.

Proteiners uppbyggnad

De består av aminosyror och har två funktionella grupper, aminogrupp och karboxylgrupp. (det finns 20 varianter av aminosyror! Växter kan syntesiera alla 20 aminosyrorna, 8 måste vi tillföra via födan. Vi behöver alla och de vi är tvugna att tillföra kallas essentiella.

En aminosyra innehåller minst en basisk aminogrupp och e sur karboxylgrupp. Detta innebär att aminosyrer är amfolyter och både kan ta upp och avge protoner.

Aminogruppen och karboxylgruppen har olika pKA-värden. (Exakt vad pKA innebar behövde vi inte kunna, men det är logaritmen för KA som man kan räkna ut på ett visst sätt.) (BILD)

Karboxylgrupper har pKA = 2

Aminogrupper har pKA = 9

Om pH är lägre än pKA är gruppen protoniserad, och om det är större än pKA är gruppen deprotoniserad.

Peptider och proteiner

Peptider och proteiner bildas när aminosyror kopplar samman karboxylgruppen i en aminosyra med en annan aminosyra. Detta ger upphov till en så kallad peptidbindning som egentligen är en aminobindning. Om det är fler än 50 aminosyror är det ett protein och om det är färre är det inte ett protein utn en peptid.

Peptidbindningen är resonansstabiliserad. Bindningen mellan C & N har alltså partiell dubbelbindningskaraktär vilket innebär fri vridbarhet mellan 2 av 3 bindningar i polypeptidkedjan.

Idag fick vi också några uppgifter att göra till genomgången och dessa är 82, 84, 85 & 86.