appleseed

IIsomerer är olika föreningar som har samma summaformel.

Struktur isomeri: Isomerer där atomerna är bundna till varandra i olika ordning. Exempelvis har vi kedjeisomeri där molekylerna har olika kolskelett.


Vi har också positions isomeri när den funktionella gruppen har olika position i kolskelettet



samt funktions isomeri som innebär att molekylerna har olika funktionella grupper

Stereoisomeri: Isomerer där atomerna är bundna i samma ordning men de har olika riktning i rymden. För att beskriva vilken form vi har finns två namngivningssystem, antingen cis-trans isomeri (cis betyder att det är tillsammans och trans betyder motsatt sida) eller så namnges de med ett e eller z (efter tyskans entgegen och zuzammen). Cis-trans isomeri är när vi har dubbelbindningar. Då är inte rotation möjlig, och detta kallas isomeri i omättade kolväten eller geometrisk isomeri. 

Substituerade cykliska föreningar uppvisar också isomeri, men här används bara cis-trans begreppet vid namngivning och ej e och z. Disubstituerade ringar (fråga mig inte varfär jag skrivit det där helt random)

Här bad lärarna oss att studera våra händer. Vänsterhanden är en spegelbild av högerhanden och tvärtom. Vi kan ej få den ena handen att bli identisk med den andra handen, det går inte. När en molekyl inte är identisk med sin spegelbild kallas den för kiral (efter grekiskans ord för hand).
Spegelbilds isomerer = enantiomerer.

Upphov till kiralitet = ett assymetriskt centrum/stereocentrum. (när ex. en kolatom bilder till 4 sinsemellan olika atomer/grupper)

Mjölksyra (2-hydroxipropansyra) innehåller err assymetriskt centrum. Det vill säha att molekylen är kiral och en enantiomer. 

R-S-systemet för namngivning: (s står för moturs: sinister - vänster, och r för medurs: rectus - höger) så att man vet hur man ska prioritera grupperna runt stereocentret. De grupperas efter atomnummer, det som har högst prioritet har högst atomnummer. Vid lika atomer tittar man helt enkelt vidare på nästa atom i gruppen osv. Lägst prioritet vrids bakåt, dvs "in i tavlan" och man betraktar molekylen framifrån.

Enantiomerer har i alla fall utom i ett identiska fysikaliska egenskaper. Det enda som skiljer dem åt är att de vrider planpolariserat ljus åt var sitt håll. Eftersom de påverkar ljus säger man att de är optiskt aktiva. Och om man blandar lika delar av 2 enantiomerer får man en optiskt inaktiv blandning som kallas racenat eller racemisk blandning.