Alkener, alkyner och arener
Jag fick ju inte bara underkänt i matten (som jag nu klarat av att få 3a i) utan också kemi A, och jag ska därför börja föra in en del av de anteckningar jag gjort även här. Tyvärr kan jag inte vara lika strukturerad och veta exakt vilken föreläsning jag skrivit vad i eftersom dessa är lösa papper som jag nu blandat ihop, och det kan hända att saker och ting kommer att komma i lite oordning, men så får det bli!
Alkener: (s.123) De reagerar i additionsreaktioner. Atomer adderas till dubbelbindningen och mättande föreningar erhålls. Alkener kan avfärga en bromlösning och brom används därför som reagens för att påvisa alkener. Alkener används för övrigt som råmaterial i många plaster. (additionspolymerer s. 254-255) (BILD)
Alkyner: (s.256) innehåller en trippelbindning mellan kolatomerna. Alkyner reagerar, liksom alkener, i additionsreaktioner. Har molekylformeln CnH2n-2 och ändelsen i namnet är -yn. Exempelvis har vi här Etyn (C2H2) som är en linjär molekyl. (BILD)
För namngivning av en alken så numrerar man kolkedjan så att omättnaden får så låg numrering som möjligt.
Arener: är föreningar med bensenstruktur (s.257) Bensen (C6H6) är den enklaste arenen. Den är opolär, giftig och brinner med sotande låga. Kol-kolbindningarna i bensen är lika långa och starka, bindningsavståndet ligger mellan: (BILD)
Dubbelbindingselektronerna (6 st) är utspridda över ringkolen. Elektronfördelningen beskrivs genom resonans. Resonanseffekten ger bensen extra stabilitet och bensen är därför mindre reaktiv jämfört med alkener. Resonansen för bensen: (BILD)
Bensen reagerar i utbytesreaktioner. Ringväten byte ut mot annan grupp (s.257) (BILD)
Namngivning av arener: (alfabetiskt prioritet) (BILD)
Kommentarer
Trackback
