appleseed

Sockret i RNA - Ribos

Nukleotiderna hålls samman av fosfatgrupper, och kedjorna i DNA hålls ihop av vätebindningar mellan kvävebaserna. (BILD som visar hur adenin binder till tymin med dubbelbindning och cytosin trippelbinder till guanin)

Polymerer av nukleotider

En nukleotid består av:

- En sockerenhet

- En fosfatgrupp

- En kvävebas

DNA-spiralen: Spiral med socker, fosfatgrupper och kvävebaser på insidan. Och utsidan på DNA-spiralen är negativ vilket spelar roll då 1 meter DNA ska packas i en cell med en diameter på kanske en nanometer. DNA-spiralerna lindas sedan upp på positivt laddade proteiner (histoner) och detta ger en effektiv tätpackning.

Nukleotider skrivs alltid från 5' till 3'. Man börjar alltså med den nukleotid som har en fri OH-grupp kopplat till kolatom 5 i pentosen, och avsutar med den nukleotid som har en fri OH-grupp kopplad till kolatom 3. I DNA binder kedjorna till varandra antiparallellt. Exempel:

5'-ATTGC-3'

3'-TAACG-5'

När man sedan skriver svaret så kommer man ihåg att vända ocg börja med 5'. Svaret blir alltså: 5'-GCAAT-3'

Det som skiljer DNA från RNA:

• Enkel/dubbelsträngad

• Annat socker

• Kvävebaserna (ATCG och AUCG)

Molekylärbiologins centrala dogma:

Replikation: Exakt kopia av DNA:t inför celldelning

1. Kedjorna i DNA separeras och kvävebaserna exponeras

2. Fria nukleotider binder in

Semikonservativ, halvbevarad

Varje ny DNA-molekyl består av en ny och en gammal kedja. 

Enzymet DNA-polymeras krävs för att koppla ihop nukleotiderna i den nya kedjan kovalent. DNA-polymeraserna har även en kontrollfunktion. När nytt DNA bildas kontrolleras en extra gång att rätt nukleotid sätts in, och även när cellen är vilande skannas DNA:t efter fel.

FLERA TYPER AV RNA

Vid transkriptionen och translationen spelar olika RNA-typer viktiga roller.

• m-RNA - messenger RNA - fungerar som mall vid proteinsyntesen. Är en RNA-kopia av DNA. Bildas i kärnan och trasporteras sedan till ribosomerna där proteinsyntesen sker.

• t-RNA - transfer RNA - adaptormolekylen som läser av mRNA och binder aminosyror. Ser till att aminosyrorna hamnar på rätt position i sekvensen.

• r-RNA - ribosom RNA - bygger tillsammans med protein upp ribosomerna.

Transkription: process då mRRNA bildas med DNA som mall. Den går till så att kedjorna i DNA separeras, sedan får en av kedjorna utgöra mall för mRNA. Det enzym som katalyserar transkriptionen heter RNA-polymeras.

Vårt DNA består av introner (ickekodande material) och exoner (kodande material)

Innan translationen måste intronerna avlägsnas och denna process kallas splitsning.

Alternativ splitsning är exempelvis antikroppsproduktionen när exoner sammanfogas för att ge många olika proteiner.

Translation: Process när nukleotiderna översätts till aminosyresekvens. 3 nukleotider svarar mot en aminosyra. (detta kallas för den genetiska koden)

• Det finns 64 olika 3-bokstavskombinationer

• 20 aminosyror

• 3 stoppsignaler (UAA, UAG & UGA)

Det finns alltså 61 3-bokstavskombinationer som kodar till aminosyror, men bara 20 aminosyror. Alltså finns det flera aminosyror som har fler än ett kodon.

Syntesen startar alltid med en metionin (AUG) och detta AUG märks ut med en speciell sekvens innan.

Translationen börjar alltid vid AUG som både är en startkod och kod för metionin.

tRNA-molekylen läser av RNA och håller aminosyrorna i närheten av varandra. Det leder till att de kan kopplas ihop kovalent via peptidyltransferas. Detta fortsätter tills en stoppkod visas.

När en stoppkod binder till en vattenmolekyl frigörs polypeptidkedjan och veckas till sin 3D-form.

Mutation: förändring i DNA:t från ex. strålning och kemikalier kan ge mutationer.

• Punktmutationer:

- Utbyte

- Tillägg

- Borttagande av enskild kvävebas
• Fördubbling eller borttagande av hela DNA-bitar
• Förändring av antalet kromosomer