Första kemi A lektionen
Storheter kan mätas:
Internationella enhetssystemet, SI, används för att beskriva mätbara egenskaper.
Grundstorheter exempelvis längd, tid och massa.
Storhet: anges av ett mätetal följt av en enhet. (tabell sidan 29)
Atomens uppbyggnad:
Atomkärnan - kompakt, har stor massa och innehåller elementarpartiklar; protoner och elektroner.
Protonerna kan sönderdelas i mindre delar som kallas kvarkar.
En proton består av 3 kvarkar (2 st upp, 1 ner) laddning +1.
En neutron består av 1 uppkvark och 2 nerkvarkar och har ingen laddning.
(BILD)
Vissa atomkärnor är inte stabila utan sönderfaller och bildar nya ämnen. Radioaktiv strålning avges (alfa- beta- gammastrålning. α- β- γ-) Exempel på radioaktiva atomer är radium (Ra) och uran (U).
Halveringstid = den tid det tar för hälften av kärnorna att sönderfalla. Exempel Radon som har halveringstiden 3,8 dygn.
Elektronhöljet/elektronmoln. Laddning -1.
Elektronen är lättare än protonen och neutronen (har mindre massa)
En atom är utåt sett oladdad (neutral) dvs. en atom innehåller lika många elektroner som det finns protoner i kärnan. Atomens volym: det utrymme som elektronmolnet upptar. (En atom består mest av öppen rymd)
Bohrs atommodell från 1913:
Elektronerna rör sig runt atomkärnan i omloppsbanor (orbit)
(BILD VÄTEATOM OCH HELIUMATOM)
Atomnummer: Kärnladdning - det antal protoner som finns i kärnan. Se grundämnestabell.
Alla atomer med samma atomnummer tillhör samma grundämne.
Masstal: Summan av antalet protoner och neutroner i kärnan tillhör samma grundämne.
(BILD masstal-symbol-atomnr.)
Isotoper har samma atomnummer men olika masstal.
Kol har atomnr. 6, det vill säga 6 protoner i kärnan. Antalet neutroner kan variera mellan 6, 7 och 8. Masstal kan då vara 12, 13 eller 14. Grundämnet kol har sålunda 3 isotoper. (BILD 12-C-6 13-C-6 14-C-6, kol14 radioaktivt)
Kemiska reaktioner beskrivs med reaktionsformler ex. kol+syre (reaktanter) → koldioxid (produkter)
Värme är en form av energi. Energi mäts i joule.
När ett ämne övergår från ett aggregationstillstånd till ett annat frigörs/upptas energi. H2O (l) + energi →H2O (g)
Internationella enhetssystemet, SI, används för att beskriva mätbara egenskaper.
Grundstorheter exempelvis längd, tid och massa.
Storhet: anges av ett mätetal följt av en enhet. (tabell sidan 29)
Atomens uppbyggnad:
Atomkärnan - kompakt, har stor massa och innehåller elementarpartiklar; protoner och elektroner.
Protonerna kan sönderdelas i mindre delar som kallas kvarkar.
En proton består av 3 kvarkar (2 st upp, 1 ner) laddning +1.
En neutron består av 1 uppkvark och 2 nerkvarkar och har ingen laddning.
(BILD)
Vissa atomkärnor är inte stabila utan sönderfaller och bildar nya ämnen. Radioaktiv strålning avges (alfa- beta- gammastrålning. α- β- γ-) Exempel på radioaktiva atomer är radium (Ra) och uran (U).
Halveringstid = den tid det tar för hälften av kärnorna att sönderfalla. Exempel Radon som har halveringstiden 3,8 dygn.
Elektronhöljet/elektronmoln. Laddning -1.
Elektronen är lättare än protonen och neutronen (har mindre massa)
En atom är utåt sett oladdad (neutral) dvs. en atom innehåller lika många elektroner som det finns protoner i kärnan. Atomens volym: det utrymme som elektronmolnet upptar. (En atom består mest av öppen rymd)
Bohrs atommodell från 1913:
Elektronerna rör sig runt atomkärnan i omloppsbanor (orbit)
(BILD VÄTEATOM OCH HELIUMATOM)
Atomnummer: Kärnladdning - det antal protoner som finns i kärnan. Se grundämnestabell.
Alla atomer med samma atomnummer tillhör samma grundämne.
Masstal: Summan av antalet protoner och neutroner i kärnan tillhör samma grundämne.
(BILD masstal-symbol-atomnr.)
Isotoper har samma atomnummer men olika masstal.
Kol har atomnr. 6, det vill säga 6 protoner i kärnan. Antalet neutroner kan variera mellan 6, 7 och 8. Masstal kan då vara 12, 13 eller 14. Grundämnet kol har sålunda 3 isotoper. (BILD 12-C-6 13-C-6 14-C-6, kol14 radioaktivt)
Kemiska reaktioner beskrivs med reaktionsformler ex. kol+syre (reaktanter) → koldioxid (produkter)
Värme är en form av energi. Energi mäts i joule.
När ett ämne övergår från ett aggregationstillstånd till ett annat frigörs/upptas energi. H2O (l) + energi →H2O (g)
Kommentarer
Trackback
